Svårt att somna?

Jag har flera gånger tagit upp Willes sömnproblem. Eller han har aldrig haft problem att sova när han väl har somnat ordentligt, då sover han länge. Men detta med att gå och lägga sig, att somna, eller att somna djupt, det har varit ett problem ända sedan han föddes. Efter förlossningen, på BB, när vi låg där i den hemskt trånga sängen, så ligger han och stirrar på mig, rakt in i ögonen. Jag var helt slut, mina ögon började svacka, men jag vågade inte somna, jag kan ju inte sova när han är vaken! Vi låg så i säkert 30 minuter, han låg och vägrade sova. Jag som trodde bebisar var trötta efter en förlossning? =) Hur som helst har det fortsatt. Ända tills nu. Snutten fungerar fortfarande!

När jag märker att Wille börjar bli lite kinkig, tar jag upp honom som om jag skulle amma honom, sätter in nappen, ger honom snutten, och han sover inom 2 minuter. Då är det bara att lägga ner honom i spjälsängen, eller insatsen, eller vår säng, eller vart han nu ska sova. Sitta kvar i 2 minuter så att han bara känner av min närvaro. Sen sover han som en stock. Åh vad jag hoppas det håller i sig!!

Det jag egentligen skulle skriva om var Willes snarkningar. Jag har alltid tyckt att jag haft rätt tur som är tillsammans med Magnus. Han snarkar ingenting. Bara om han har varit på fest och smuttat lite väl mycket på bålen. Men annars är han tyst som en myra. Förutom då att han pratar i sömnen var och varannan natt, men det är bara mysigt. Hur som helst! Jösses vad jag hamnar på sidospår.

Wille snarkar! Nått enormt! Han snarkar inte sådär sött som man kan tänka sig att en bebis borde snarka. Han snarkar som när Magnus kommer hem efter båldoppet. Det vibrerar i spjälsängen. Långt ner i halsen, skorrar, fräser, borrar, kluckar. Ja gud vad han låter. Sen mitt i allt, kan han ge av sig ett skrik, ett riktigt vrål, som om han aldrig har tagit i så mycket i hela sitt liv. Sen hör man ett smått suckande, och sen blir det tyst.

Flera i min mammagrupp förklarar sin rädsla när de inte hör sina barn andas, alla nyblivna föräldrar är väl rädda för plötslig spädbarnsdöd och tittar till sina sovande barn flera gånger under dagen. Det gör inte jag. Jag hör Wille sova från andra sidan lägenheten. Det känns tryggt :)