Mitt nya liv: Grind my Gears

Visar inlägg med etikett Grind my Gears. Visa alla inlägg

lördag 25 september 2010

Ny kategori!! (och design)

Jag måste hojta till om min nya kategori "Grind my Gears". Förr i tiden innan jag träffade Magnus och blev såhär äckligt lycklig, så var jag en fattig student som blev "utkastad" från universitet, bodde på 22 kvadrat och hade inte ens råd till en påse nudlar till kvällsmat. Bitter har jag alltid varit men nu kan jag vara bitter på att min bebis inte vill komma ut i tid, eller andra mer väsentliga saker. Förr bet sig bitterheten fast i det mesta. Jag startade då en blogg för att skriva av mig av saker som jag helt enkelt störde mig på, med inspiration av Peter Griffins Tv-show "Do you know what really grind my gears" från Family Guy. Nu vill jag använda den E-mejl adressen jag hade på den bloggen till denna bloggen istället, och bestämde mig helt enkelt för att ta bort den gamla bloggen och importera över den hit. Så vill ni läsa om saker som störde mig för ungefär 2 år sedan. Så finns det under kategorin "Grind my Gears", det är rätt rolig läsning om jag får säga det själv :)

Sen har jag ny design också. Den kommer förmodligen ändras lite fram och tillbaka nu ett tag framöver, tills jag provat allt, och hittat det som känns mest rätt. Så ha tålamod.

måndag 1 december 2008

Test av Larm

Alltså, finns det någon som har riktigt koll på vad dom egentligen håller på med? hur ofta det är? och varför det skall testas? När jag var liten blev jag alltid lika rädd. Den första måndagen, var tredje månad klockan 15, har jag för mig att det är, men alla säger olika. Så tjuter det som fasen runt om i städerna i Sverige. Det är inte många som vet varför, eller ens bryr sig om varför. Vissa säger att det har med utsläpp att göra, vissa säger att det har med krig att göra. Har Sverige ens använt sig av detta larm någon gång? (Tjöt larmet när Sveriges luft var helt förorenat av tjernobyls utsläpp?) Men ändå skall det, så pass ofta, testas så att det fungerar. Jag blir lika rädd varje gång, idag började det tjuta när jag gick hem från skolan. Snabbt som tusan sprang jag hem för att komma in i säkerheten i min lilla studentlägenhet. För att sedan med lite snabb huvudräkning komma på att...juuuust ja, det är den första måndagen, var tredje månad, och klockan är 15...Alltså...Skulle någon ta larmet på allvar om det råkade tjuta den andra tisdagen den andra månaden klockan 16? och om det nu gör det...Vad fan gör vi då? That really grinds my gears.

tisdag 18 november 2008

Mens djävulens påfund

Do you know what really grinds my gears. Jo Mens. Jag gillar att vara kvinna, jag trivs bra med mitt kön även fast jag nog mer beter mig som en man i många fall, och är nog en rätt manlig kvinna av mig tror jag. I några av mina förhållanden har jag nog tagit "mansrollen" och varit den ledande parten. Anywhooo så anser jag mig vara kvinna, och förmodligen så anses jag vara kvinna med tanke på, ja, mitt kön. Och med detta så medföljer också den härligt underbart jobbiga veckan i varje månad som vi kvinnor måste genomlida, mensen. Jag förstår ju att detta är nödvändigt, eller ja, egentligen gör jag inte det. Kroppen är på så många andra sätt smart, ser till så allt fungerar, skyddar en mot smärta och sjukdomar och liknande. Borde inte kroppen genom evolution kunna se till att man slipper mensen, eller borde inte forskarna snart komma på något slags knep så kvinnan kan skippa mensen fast att ingenting annat blir förstört.

Jag är iaf en av många kvinnor som är väldigt trött på detta med mens. Det är ju så fruktansvärt dyrt också, jag förstår inte hur det kan vara så dyrt med någonting som är helt biologiskt. Folk som är riktigt sjuka och måste ta väldigt mycket medicin får ett såkallat frikort där de inte behöver betala så mkt för medicinerna, eller ingenting alls, varför måste vi kvinnor betala för tamponger, bindor och liknande. Det är ju inte direkt så vi valt att ha mens. Väldigt dum fråga förstår jag ju självklart att det är, men ändå. Jösses! Här följer även några andra jobbiga saker med mens :det är obehagligt, det är äckligt, det gör ont, man blir trött, man blir arg.....och just det...man blöder!

onsdag 12 november 2008

SVT

På begäran av en kär vän så skall jag ägna dagens ämne åt SVT. Denna kanal borde ju vara den enda man tittar på med tanke på att det inte finns någon reklam. Men varför gör då ingen det?
För det finns fan inte ett enda bra program på denna skitkanal. Snälla SVT. Med tanke på att ni inte har reklam skulle alla titta på er bara ni skaffar lite bättre program. Jag kommer ihåg när SVT skulle bli hippa och köpte in massa bra program som man faktiskt tittade på ett tag. Vad hände med det? Vart är det häftiga hippa SVT som jag faktiskt tittade på någon kväll sådär.

Dagens SVT tablå.......herregud...ni ser ju själva

I rest my case

måndag 3 november 2008

Norton Anti-virus

För att jag ens skall kunna komma åt internet så måste jag avaktivera mitt norton. Norton tycker att det är för farligt för min dator att gå ut på internet eftersom det då finns risk för att jag skall få virus, så den tillåter mig helt enkelt inte logga in. Så för att då komma åt internet måste jag stänga av mitt virusprogram så att jag är fullt mottaglig för virus istället, detta har lett till att min dator är helt paj, jag har nog tusen och åter tusen olika virus och annan skit på min dator. Ingenting fungerar just nu. det tar typ 15 minuter att bara sätta på datorn, ljudet hackar och den är allmänt seg. Jag kan inte titta på någonting, lyssna på någonting eller ens bläddra bland bilder utan att hela datorn fuckar upp sig. Nu har jag även börjat få problem med mina usb-portar och har svårt för att göra någonting överhuvudtaget på datorn som jag borde kunna göra. Och jag behöver nog inte säga detta, men for the record, that really grinds my gears

onsdag 29 oktober 2008

Borttappad licens

Idag har jag tråkigt, jag har ingenting jag behöver plugga, jag har redan ätit så kan inte få tiden att gå genom att laga mat. Jag åkte ner till stan för att shoppa lite men insåg att jag glömt min plånbok hos Magnus. Magnus jobbar hela dagen och natten på Ambulansen i Lindesberg så jag får inte tag på min plånbok förrens imorgon, min gitarr saknar en sträng så jag kan inte spela. Jag har tittat klart på alla serier jag följer, finns inga bra filmer att titta på, jag har ingen bra bok att läsa. Alla är upptagna med antingen skolan eller jobb och här sitter jag och har ingenting att gööööööra.

Sååååå..jag tänkte att jag skulle pärla lite pärlbrickor för att piffa till mitt hem med. Och jag har ju detta underbara photopearlsystemet som bara ligger och dammar, så när jag skulle starta programmet var jag tvungen att installera om det eftersom jag har installerat om min dator, men min skiva till programmet är borta. Den försvann i flytten! Så nu har jag flera tusen tusen och åter tusen pärlor, helt i onödan, för jag har inget program som kan pärlifiera mina bilder.....
Gud vad jag stör mig på program där man måste ha en kod för att kunna använda det, vad gör man nu då? När koden är borta? vad ska jag göra med min tråkiga dag, och alla mina tusen pärlor?! That really grinds my gears

söndag 26 oktober 2008

The black-card

Jag var på kryssning i helgen. Vi var 17 st som åkte tillsammans eftersom två vänner fyllde år, micke och nille, grattis.
Vi hade hytterna i en och samma korridor och bestämde oss för att förfesta i den ena.

Rolle skulle gå över till vår hytt för att hämta någonting då han märker att hyttdörren är stängd och knackar på för att personen där inne ska öppna. Dörren öppnas och där står det en person som vi inte känner, personen har cirkulerat utanför våra hytter i någon timme innan och verkar allmänt skum. Rolle frågar vad han gör i vår hytt, då han svarar "jag trodde det var min hytt" sedan springer han därifrån.

Rolle går in i vår hytt och märker att grejer är utspridda på sängen och hans mobil som låg i hans jackficka är borta. Rolle springer då ikapp personen och frågar "har du snott min mobil?" personen blir skraj och tar upp mobilen ur fickan och säger "Här, ta den" Rolle tar då tag i personen och går med honom tillbaka till vår hytt där vakten redan står och förklarar situationen.

Personens bortförklaring var att han trodde han var i sin egen hytt, letade igenom sin egna jacka, och tog sin egna mobil. Vakten trodde som tur va inte på honom utan började ställa massa frågor. Personen blir väldigt stött av att vi inte tror på honom, och att vi anklagar honom för att ha stulit mobilen och säger därefter...."Ni tror att jag har snott mobilen bara för jag är svart!!!!!" That really grinds my gears... Hur kan han vända situationen till rasism? Det var han som gick in i vår hytt, stängde bakom sig, rotade runt i rolles väska fick upp jackan, snodde mobilen ur fickan och sprang sedan därifrån. Jag är verkligen inte rasist, och jag tror att alla som känner mig vet att det inte finns en ådra rasism i mig.

Varför blir man då anklagad som rasist bara för man blir arg på en person som snor ens grejer som råkar vara svart?

Suck

torsdag 23 oktober 2008

Håll koll på ditt släp!

Egentligen är jag nog en väldigt glad och positiv person. När jag fick idén till denna blogg började jag sedan tänka på saker jag kunde skriva om, som faktiskt irriterade mig, och läskigt nog, kom jag plötsligt på ett antal saker som faktiskt irriterar mig nått enormt. Jag börjar bli en bitter bitter person, anywhooo Do you know what really grinds my gears? Dagen till ära blir det ett dubbelämne. Stora väskor på hjul och människor som går i klungor.

Idag skulle jag till en föreläsning och var redan tio minuter försenad,

föreläsningen var mycket viktig pga en genomgång inför tentan på Fredag. Hur som helst, jag småspringer genom korridoren då där plötsligt uppenbarar sig fyra personer som går åt samma håll som jag, självklart går de alla på rad, bredvid varandra, så man omöjligt kunde komma förbi. De gick och småpratade i ett väldigt lugnt och harmoniskt tempo, och jag kände hur jag bara fick mer och mer bråttom. Jag började med de vanliga tecknen, harklade mig lite, gjorde övertydliga ljud med mina fötter som indikerade att jag hade bråttom och liknande, men inte en reaktion. Så tillslut fick jag lyckas klämma mig mellan gänget och tegelväggen vilket resulterade i rivsår på ena armen. Tusan! Jädrans klungfolk.

När jag äntligen lyckades passera denna väldigt sega samling människor skulle jag ta av till en annan korridor då mina fötter nästan blir avsågade av en jätte väska på hjul som en person släpade bakom sig. Hur kommer det sig att personer med väskor inte har någon som helst koll på att väskan som de släpar omkring på faktiskt kan vara skadligt för andra, eller i vägen?

Samma sak hände en gång i sommras då jag skulle åka till jobbet och skulle ta tunnelbanan. Personen framför mig i rulltrappan ner i mot tunnelbanan hade en enorm väska med handtag. När vi kom längst ner stannade personen mitt framför rulltrappan för att rycka upp handtaget så hon sedan skulle kunna rulla sin fina väska i lugn och ro. Men det hon inte tänkte på var att det blev världens krock i resten av rulltrappan, då jag i panik fick backa ett steg för att inte åka på henne, vilket ledde till att resten av rulltrappsåkarna även de fick ta ett kliv bak, eller ett kliv på varandra.

Så kom igen folket, lite sympati och uppsikt över oss stressade personer som faktiskt behöver ta oss från punkt A till B!

onsdag 22 oktober 2008

Magic Kinder, Skärp er!

Jag tänkte börja inlägget med en video som jag finner väldigt störande, eller, den är väl inte störande i sig, mer skrämmande faktiskt, ja, skrämmande är nog ordet jag vill använda. Denna fula gubben representerar alltså en godis som jag sedan ska äta. Ska han föreställa ägget? eller ska han föreställa ett foster? jag har inte riktigt klurat ut det där än.

Men till saken, Do you know what really grinds my gears? Halva nöjet med kinderäggen är ju självklart leksaken. Det spelar ingen roll vilken ålder du är i, den gula lilla skattkistan är fortfarande lika intressant om du är 5 år som 50 år. Kanske denna gången är det ett pussel? Kanske är det en bil? kanske är det en liten robot som man förmodligen kommer bygga fel, för även om målgruppen för kinderägg förmodligen är för lägre åldrar så är instruktionerna fruktansvärt avancerade. Men vad får man?? En obyggbar jäkla gubbe, som bara är där? jaha? Så det roliga var alltså att öppna skattkistan och ta ut den, det var det...inget pyssel, inget knep&knåp, inga konstiga byggsatser som tar en evighet att lista ut.

Man skiter ju i leksaken självklart, det är ju vägen till själva leksaken som är det roliga, att se hur leksaken formas, att vara med i leksakens uppbyggnad, att se den få liv. Vad är det för mening med att få en del...? har de inte bättre fantasi? Köper jag ett kinderägg för 10 kr, och får så pass lite choklad som det faktiskt är i ett kinderägg, då ska jag ha en riktigt bra leksak för att det ska vara värt det!
Magic Kinder, Skärp er!

tisdag 21 oktober 2008

Nummerordning, hur svårt kan det vara?

Släpkärror på de olika bensinmackarna runt om i Sverige är numrerade, detta förmodligen för att man skall veta vilka kärror som är uthyrda och vem som hyrt vilken osv...Men det som verkligen stör mig är när kärrorna lämnas tillbaka ställs de i oordning. När jag och Magnus var på väg till hemköp för att inhandla veckans matvaror gick vi förbi Statoil, där man från vägen ser numren på kärrorna, och på något konstigt sätt störde jag mig otroligt mycket på att de stod i ordningen 34, 36, 32, 38. När man på väldigt enkelt sätt skulle kunna ställa de i ordningen 32, 34, 36, 38 vilket hade känts väldigt mer tillfredsställande.

Detta är självklart inte lika fruktansvärt som låt oss säga Krig eller svält, men eftersom jag nu tre dagar senare, fortfarande ser det som störande och har därför valt att starta denna blogg för att just belysa dessa små små små störande saker i vår vardag that really grinds my gears.