Basket och Grinch hands

För någon vecka sedan blev vi väldigt snopna när vi kom ner till tennisbanan som ligger en bit nedanför backen utanför vårt hus. De hade tagit bort banan! Vi har laddat hela vintern för sommarsäsongen och nu med en liten bebis som kan ligga och sova i vagnen under tiden vi spelar så kände jag att graviditetskilona bara kommer ramla av mig.

Wille spelar tennis en gång i veckan och det räcker inte direkt för att göra framsteg, speciellt inte eftersom vi glömmer av vissa av träningarna då vi båda fortfarande lever i någon slags bebisbubbla och verkligheten inte riktigt har kommit tillbaka än. Så även därför var denna tennisplan viktig för oss, vi får öva upp vårt flås och Wille får öva upp sina färdigheter inför hans första tävling den 2 Juni. Vi blev faktiskt väldigt ledsna. Det var visserligen bara vi som spelar på banan och den är otroligt sönderfallen, men den funkade!

Vi har fått göra det bästa av situationen. Vi åkte och köpte en basketboll då basketplanen fortfarande finns kvar åtminstone. Det var faktiskt riktigt roligt, och riktigt jobbigt, så jag ska väl lyckas bli av med några kilon med hjälp av det också.

Vi höll på i säkert 10 minuter för att få ett kort där vi båda är i luften och bollen och nätet syns. Tillslut lyckades vi som ni ser på bilden nere till vänster. Nu har jag ju självklart klippt bilden där det syns att vi båda lyfter från marken för att det är inte den poängen jag vill belysa med kollaget. Jag såg när jag gick igenom bilderna att jag inte har någon styrsel alls i fingrar och händer. Jag har alltid varit överrörlig och kan böja mina fingrar nästan helt bakåt, men jag trodde inte jag gjorde det så här. 

 Min syster sa att hon blev påmind om grinch hands, och när jag googlade på det så fick det mig att skratta gott. 

Veckans Träning

Denna veckan har jag faktiskt kommit igång med träningen riktigt bra, det bästa med allt är att jag inte har blivit sjuk vilket alltid brukar ske när jag kör igång ordentligt. Kanske har inte min kropp förstått att jag har börjat eftersom jag bara har smygstartat, men med denna veckas resultat vet jag inte om det var så vidare smygstart eller ej. Hur som helst så har jag lyckats få in fyra träningspass denna veckan trots semester vilket jag är helt klart nöjd över.

Fredag dag 1: Vilodag
Lördag dag 2: Vilodag
Söndag dag 3: 20 min Crosstrainer, 10 min löpning, armar/axlar på gymmet.
Måndag dag 4: 10 min Crosstrainer, 10 min rodd, 10 min löpning, Mage/Rygg på gymmet.
Tisdag dag 5: Snabb joggingrunda, 15 minuter, 2,2 km.
Onsdag dag 6: Tennis 60 min
Torsdag dag 7: Vilodag

 

Inte mycket att hänga i julgranen så  här i början, men vänta bara några månader så ska nog magen se lite plattare ut vill jag lova! :)  

 

Idag fick jag hem mitt nya proteinpulver som jag testade. Jag kommer med en ordentlig recension lite senare, jag tycker det har varit dåligt med recensioner ute på nätet kring just dessa One Whey proteinpulver, och ja det är ju svårt med sånt här för jag antar att smaken är som röven, klöven. Det är inte lätt att beskriva smaker och speciellt inte när jag inte testat något annat, men jag har fått förfrågan att försöka så då tänker jag göra det :) 

Nu tänker jag lägga mig i soffan, läsa min Retrotidning och varva detta med att spela lite Candy Crush och dricka lite Coca Cola. Härlig Fredag med andra ord. Ikväll ska vi äta Sliders, återkommer med recept och bilder. 

Invägning 1, chockerande resultat

Jag kan inte förstå detta resultatet riktigt, men det är ingenting jag tänker lägga för stor vikt i, (ordskämt). Jag vet att kroppen blir chockad när det kommer många nya förändringar och jag vet att kroppen kan göra konstiga saker så jag tuggar på som vanligt och tänker inte så mycket på detta. Nu har jag en vecka i cypern framför mig, kommer bli svårare att hålla koll på kost och träning lika mycket som jag gjort nu men jag ska göra mitt bästa! Denna veckan har jag kört utan viktväktarna så därför förvånas jag av resultatet ännu mer, detta har jag gjort helt på egen hand.

Jag har inte svält mig eller på något sätt missunnat mig någonting utan jag har levt gott ändå. De enda jag har förändrat på denna veckan är att jag äter mer regelbundet, jag har minskat på kolhydrater, jag äter inte efter kl 22 på kvällarna och jag har inte ätit onödigt med godis. Lite mörk choklad, några chokladbollar, lite popcorn och lite nötter. Men det verkar fungera i alla fall så jag tänker absolut fortsätta. Tjohooo!! Vilken motivation! Nu ska jag åka till Ica och hämta ut mitt proteinpulver som har kommit och sen ska jag åka till gymmet. Idag lär man orka lite extra efter detta resultat :)

Snart börjar ett nytt år

Hej. Det var längesedan jag skrev och detta känns ovant och lite konstigt men nu är det dags igen. När jag har mina blogguppehåll så saknar jag alltid känslan av att dela med mig, hur ointressant det än må vara det jag skriver om. Jag gillar att läsa mina gamla inlägg, dels för att se hur livet utvecklas och dels för att själv få minnas vad man gjort, mitt minne är väldigt kort kan man lugnt säga. Jag har försökt mig på flera andra bloggar under åren och alltid tröttnat och det slutar ändå med att jag kommer tillbaka med svansen mellan benen och inser att det är här jag hör hemma. Noonewantsforever heter sidan men i detta fall kanske det inte stämmer, kanske vill jag ha forever, kanske är det därför jag finner mig själv här igen.

Hur som helst så har jag ett mål med mitt skrivande, en utmaning för mig själv skulle man väl kunna säga, och detta känns inte och är garanterat inte första gången jag sätter mål och gör utmaningar för mig själv på detta vis, men detta känns som sista gången jag förmodligen kommer orka med det, annars hamnar jag i träsket för en lång stund framöver! Jag är nämligen i ett träsk känns det som, en grop jag har grävt åt mig själv och jag kommer inte ur den. För varje dag blir gropen djupare och det känns som jag står och stampar och bara gör att sanden under mig försvinner så att jag sakta följer med gropen ner i bott.

Det är min vikt jag pratar om, vad annars. Jag fastnar i onyttiga vanor som gör att jag mår dåligt, vilket leder till ännu sämre val och mer dåliga vanor och detta bara fortsätter och surrar och surrar, i slutändan är det enda jag kan fokusera på mat och vikt vilket gör att jag inte kan njuta av livet när jag väl vill njuta. Ätandet är aldrig någonting trevligt längre, det blir som en besatthet över det hela och jag kan fastna i mönster jag knappt vill berätta om, men det är just därför jag gör detta, för att bearbeta, för att kunna gå vidare, för att kunna krypa upp ur hålet och inte sjunka ända ner.

Jag har gett mig själv ett år nu, ett år med nya vanor, med nya mål, med nya möjligheter och med ny hjälp. Jag har saker att kämpa för och jag vet vart det är jag vill nå. Jag vet att jag har så sjukt mycket att ta tag i, och det känns tufft, det känns som jag inte alls kommer klara det, vilket är ännu tuffare, men jag måste prova. Jag måste ge mig själv en chans.

Första gången jag satsade på att gå ner i vikt var efter förlossningen, jag lyckades gå ner 12 kilo på inte så lång tid och jag var superstolt och kände mig vacker igen som jag inte gjort på länge innan förlossningen. Det höll inte i sig så länge. När jag väl började känna mig bekväm så hade jag 3 kilo kvar till min målvikt, då började det vända. Då var det jul och ledigt, jag gick upp några kilon vilket var helt ok, jag kunde ju ta tag i det igen, men det hände aldrig. De där kilona bara blev fler och fler och fler. Flera gånger tog jag tag i det ordentligt igen, men slutade alltid i bakslag, jag gick inte ner någonting i vikt hur mycket jag än tränade och åt rätt och sedan vart jag sjuk och gick upp det dubbla. Tillslut gav jag upp. Jag provade några gånger även efter jag gett upp vilket jag visste redan innan inte skulle fungera.

Jag känner även tvekan inför denna gång. Det är så lite tro jag har på mig själv. Men jag kan inte vänta i evighet på den där självklara motivation man får efter en förlossning då hela livet har startat ett nytt skede och då man har så mycket energi över så man vet inte vart man ska lägga den. Det kommer inte komma en sån naturlig vändning i mitt liv igen, inte på ett tag i alla fall, inte innan jag har gett mig själv en chans. Detta är min chans, att vända mitt liv på egen hand för att i framtiden alltid kunna lita på min egen förmåga att påverka mina egna val. Denna gången vill jag komma hela vägen in i mål och stanna där!