Idag kommer svärföräldrarna hit, de ska vara i örebro i en vecka. Jag hade då tänkt baka bullar så det fanns nybakt när dom kommer. Man måste ju göra sitt bästa för att verka lite huslig. I morse satte jag i alla fall igång med baket. Hade gjort iordning jästen i mjölken i smöret och allt det där vanliga och skulle nu hälla i mjöl. Upptäcker till min fasa att det inte finns någon mjöl alls!! Jag som trodde vi hade hur mycket som helst. Springer ut till cykeln för att cykla till affären och köpa. Självklart bestämmer då sig Elsa som är nybliven utekatt att följa med mig. Jag vågar inte riktigt att hon ska följa med mig ända bort till affären eftersom det är en rätt så trafikerad väg. Så jag vänder och hämtar kopplet inne i lägenheten för att i alla fall veta att hon inte springer bort. Ut igen och upp på cykeln och Elsa lägger sig till rätta i cykelkorgen. Det är så mysigt att cykla tycker Elsa. Väl vid affären knyter jag fast Elsa i cykeln så hon inte ska hoppa ut på den farliga vägen. Jag springer in och köper mjöl och springer ut till cykeln igen. Där står det en ring runt Elsa den underbart söta katten, folk klappar och kelar med henne. "Vad söööt hon är". Ja hon kan allt charma alla den där lilla. Dom ska bara veta vilken fruktansvärd diva hon egentligen är, fy tusan.
Hur som helst. Jag cyklar hem med Elsa fortfarande i korgen, vinden susar i öronen och hon försöker glupsa i sig en fluga i farten. Tittar överallt och doftar på allt som går. Jag kommer till uppfarten och där ser Elsa att det nu sitter en tant och en farbror på uteplatsen, några som hon inte har hälsat på än. Så hon hoppar ut ur korgen och galopperar fram till paret för att tjusa dom. Går och sträcker på sig, virar svansen runt deras ben och visar upp sig. "Jag kan ta in henne om hon är i vägen" säger jag. "Nej då, detta är bara för mysigt" säger dom och ser helt överlyckliga ut. Elsa, divan, charmtrollet.
När jag kom in så var smeten helt förstörd, jästen hade självklart redan hunnit börja jäsa innan jag ens hunnit få i mjölet. Så det var bara att hälla ut allt och börja om. Fast då insåg jag att jag inte hade någon mer jäst.
Jag orkar helt enkelt inte åka till affären en gång till, det blir inget nybak till svärföräldrarna. Jag kommer inte kunna låtsas vara huslig. Skit också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
*Tack för att du kommenterar!
*Mejla mig - Erikawilhelmsson@hotmail.com
*Lägg till mig på Bloglovin så du inte missar något
*Glöm inte E-post om du deltar i en tävling!
*Har du en fråga? Ställ den i Bloggsvar