Turkiet dag 3-AC från helvetet

Turkiet Dag 1
Turkiet Dag 2

När man vaknade på morgonen runt halv åtta var det redan 30 grader utomhus. Nästan så paniken var nära varje gång man vaknade och insåg att man knappt kunde andas för luften var varm som i en bastu. Vår AC fungerade inte på vårt rum, endast inne hos Wille. Där inne var det svalt och skönt som i himmelriket och inne hos oss var det varmare än helvetet. Vår AC satte på sig ibland, oftast precis när vi skulle lämna hotellrummet, som om den kände på sig att nu ska vi ändå inte vara på rummet, nu kan jag göra det lite skönt här inne igen. Självklart stängde den av sig så fort vi kom hem, och sen skrattade den oss rakt upp i ansiktet. (Eller så kändes det i alla fall).

Vi föbannade det jädra skitrummet vi hade fått och ångrade att vi hade bytt från vårt svala sköna rum på andra sidan området. Men eftersom vi knappt spenderade någon tid på hotellrummet och när vi väl var där (förrutom när vi sov) så höll vi oss på Willes rum eller balkongen så blev det aldrig så att vi klagade till i receptionen att ACn inte fungerade. Men vi hade (typiskt Svenskt) tänkt skriva i utvärderingspapprerna om hotellet att vi var väldigt besvikna över att vår AC jävlades med oss.

Sista dagen på hotellrummet när vår AC ännu en gång satte på sig precis som vi gjorde oss redo att lämna rummet gick det upp ett ljus hos Magnus. "Den verkar sätta på sig om vi stänger balkongdörren". Smarthövven! Där har vi sovit i helvetets värme varje natt och svetten har runnit och runnit bara för att man skulle vara smart och släppa in lite kyla när ACn tydligen inte fungerade. Balkongdörren stod öppen under hela tiden vi befann oss på rummen och stängdes lagom tills vi skulle gå därifrån. Vår bild av en AC med bitterhet försvann snabbt och vi kände oss som idioter. Men låt mig säga att sista natten i hotellrummet var den bästa natten i mitt liv.