Förlossningsberättelse Del 1

Klockan var 10.30 på morgonen och jag började vakna till. Jag brukar sova till 13 men denna dag hade jag bestämt mig att vända tillbaka dygnet lite, eftersom förlossningen kan komma igång när som helst och jag hade fått för mig att den förmodligen skulle komma igång mitt i natten. Jag ville att den natten skulle vara samma natt för mig som den är för Mange. Så vi skulle ligga i fas. Jag hade alltså bara sovit 6 timmar ungefär på natten.

Jag och Magnus låg och pratade i sängen när jag plötsligt kände någonting som liknade en värk. Jag kände direkt att förmodligen är detta en värk, det stämde överens med det jag har hört. Det började som molande mensvärk som blev värre och gick ner mot ryggen och höll i sig ungefär 40 sekunder. "Jag tror jag fick en värk" säger jag. Vi reagerade inte så mycket över det. Fortsatte prata om det vi nu pratade om. 5 minuter senare kom det igen. Samma känsla. "Om det kommer igen om 5 minuter så är det nog värkar" säger jag då. Vi leker ABC leken med Tema-Artister. 5 minuter på pricken kommer det ännu en värk.

Värkarna fortsätter att komma såhär hela dagen. De blir varken värre eller tätare. De håller sig på som minst 5 minuter mellan värkarna. Jag blir aldrig direkt nervös och känner aldrig att det är på riktigt. Magnus är på jobbet och jag känner inte för att ringa hem honom. Jag ringde och beställde en pizza eftersom jag kände att det kanske skulle bli förlossning inatt och jag behövde ha Energi, jag orkade inte stå och laga mat med värkar.

Klockan 23 på kvällen. Haft värkar i 12 timmar. Jag kunde fortfarande kontrollera värkarna. Satt fortfarande och bloggade och mejlade och tittade på tv. Magnus gick och lade sig.
Jag började bli trött och bestämde mig för att också lägga mig. Men det var då det började på riktigt. När jag lade mig ner och tog det lugnt. Värkarna sa ifrån, blev flera snäpp värre, och gjorde det omöjligt att ligga ner. Jag tog täcket och gick ut i vardagsrummet. Försökte sova sittandes i soffan. Jag somnade väl till mellan värkarna, det minns jag inte, men tydligen gjorde jag det för det kändes som jag hade en enda låååång värk, men när jag väl var vaken och klockade värkarna så var det som minst 3 minuter mellan. Det var nu jag började hallucinera om den sura gubben i kostym och den lilla flickan i hello kitty kläder. Det var väl mitt sätt att hantera värkarna just då. Klockan blev 04 och värkarna bestämde sig för att bli snäppet värre igen. Nu kunde jag absolut inte somna till mellan en värk. Jag var för rädd för att vakna i en värk och helt tappat fokus. Nu behövde jag nämligen verkligen fokusera och andas genom värkarna. Jag väckte Magnus som ringde till jobbet och sa att det förmodligen var förlossning på G att han inte kunde jobba. Sedan låg vi i soffan och klockade värkar i 30 minuter. De kom aldrig med mindre än 5 minuters mellanrum så Magnus gick och lade sig igen. Jag satte på mig morgonrocken, satte mig på min pilatesboll och började rulla höfterna. Där satt jag, i 2-3 timmar och rullade och rullade.

Magnus gick upp klockan 8 och vi åt frukost. Klockan 9 tog värkarna ett snäpp igen. Nu hittade jag ingen ro på pilatesbollen längre, jag började bli så trött i huvudet så jag inte kunde hålla balansen och ingenting var i rätt höjd för mig att luta mig mot. Jag fick stå upp och vagga mig genom värkarna. "Det börjar bli väldigt jobbigt nu" minns jag att jag sa. Jag minns också att Magnus såg rätt så nervös ut. Vi båda förstod att shit, det kommer nog bli förlossning idag.
Klockan 9.30 bad jag Magnus hämta bilen för nu fixade jag inte detta längre. Jag kunde inte hålla fokus genom värkarna på egen hand. Nu åkte vi in till sjukhuset!