Äntligen hemma!

Hej allihopa!
Först av allt vill jag säga, TACK för ert stöd innan, under och efter förlossningen. Jag är så otroligt tacksam. Folk har hört av sig från alla håll med stöttande ord, och jag blir helt rörd. Som jag berättade igår fick jag era lyckönskningar på självaste förlossningen. Mellan värkarna och lustgasen läste Magnus högt för mig vad ni hade skrivit, detta hjälpte faktiskt. Så ja. Tack!

En förlossningsberättelse kommer självklart inom kort. Men än orkar jag inte skriva någon. Det är ingenting man vill tänka tillbaka på än, för man kommer fortfarande ihåg den exakta smärtan :P Bättre att skriva när man börjar glömma av smärtan och mer börjar tänka på vad som faktiskt hände! Jag har bett att få ut min journal också, så kan jag berätta mer i detalj.

Vi ville egentligen åka hem från BB redan igår, men vi var tvungna att vänta på barnläkaren till idag då fostervattnet hade mekonium i sig. Det betyder att Wille hade bajsat innan han kom ut, så han kan alltså fått i sig lite gifter och sånt. De ville alltså kontrollera lite extra så han inte hade fått feber eller något annat pga detta. Det hade han inte och vi fick åka hem efter doktorsbesöket idag. En härlig känsla!! :)

Nu ligger vi och gosar i soffan och bara landar i denna otroligt häftiga nya värld!