Amning

Alltså detta med amning har ju hela tiden varit ett orosmoment. Jag har varit riktigt orolig för att det inte ska fungera, för jag vill verkligen amma! Jag var aldrig orolig över mjölken, jag hade på känn att jag skulle ha mycket mjölk och jisses vad mycket mjölk jag har. MEN jag har också en stor sårskorpa på varje bröstvårta så mjölken inte kommer ut. Detta betyder att Wille måste suga bort sårskorpan innan mjölken kommer, och sen suger han på öppna såriga vårtor. Ja ni kan ju själva tänka er hur det känns. Fy fan!!! Inatt orkade jag inte mer. Då tänkte jag slänga in handduken och gå och värma ersättningen. Men sen kom jag på, Amningsnapparna! Jag hade det i garderoben, köpte på ullared när vi var där, ifall ifall. På med en amningsnapp på tutten och själva tippen fylldes med mjölk på nån millisekund, in med den i munnen på Wille och han drack klunkar stora som jag vet inte vad. Hela han rörde sig när han svalde, 15 minuter sög han, sen sov han 4 timmar på det. Tuttarna gick från att vara tegelstenshårda till mjuka och sköna. GUUUUD vad jag älskar amningsnappen och kommer använda den så mycket jag kan! Jag skiter i vad dom säger om att det inte är bra för amningsrutinen, jag vill bara att det ska funka!