Mammafika nr 3

Det verkar som jag skrämt upp en del genom att inte uppdatera bloggen igår.
Jag ber så hemskt mycket om ursäkt, vad tänkte jag med:)
Folk trodde att jag hade dött, eller ja, mer fött, men ändå. Det märks att det inte går att lata här inte, då blir det liv i luckan.

Igår var jag på fika med de andra från förädragruppen, det var mycket trevligt. Fick träffa Linas lilla viktor och Erikas lilla lilly och självklart Saras lilla Märta. Alla var så smååå. De vägde inte över 3 kilo ens och de var ju flera veckor. Klumpen jag har i magen väger redan över 4 kilo. Jösses vad avis jag blev.

Sen hände det som inte fick hända. Lilla Märta började må dåligt. Hon började krampa i sömnen och var okontaktbar, det gick inte att väcka henne och hon låg bara och sparkade med ben och armar i flera minuter. Det var hemskt. Man inser direkt vad sårbar man kommer bli, som mamma. Hur lätt hela ens värld bara stannar upp. Detta krampanfall är vanligt bland spädbarn och inte farligt, men det vet man ju inte när det händer. Det kan lika gärna vara någonting farligt såklart. Jag fick ont i hjärtat, så jag undrar inte hur det kommer kännas när det är ens egen som mår dåligt. Usch. Allting gick i alla fall bra . Lilla Märta och mamma Sara åkte in på observation över natten och får komma hem idag. Ambulansmännen däremot betedde sig som skit. Fruktansvärda människor vars enda uppgift verkade vara att ge mamman dåligt samvete för att hon var ute och fikade med sin bebis. Det var det enda de gjorde. De hade ingen utrustning för att ta hans om bebisen. Idioter.