söndag 27 mars 2011

Spöket förföljer mig

Nu tänker jag starta detta inlägg med att skriva att jag inte har fått sova ordentligt på fem månader, och att jag VET att det alltid finns logiska förklaringar till allt som sker. Med risk för att få en "hon är knäpp i skallen stämpel" så tänker jag ändå berätta detta för er. Med det sagt så tänker jag också erkänna att detta skrämde skiten ur mig. Jag berättade för några dagar sedan om att det spökar i vardagsrummet hemma. Så jag var väl lite mottaglig redan innan antar jag. Så det hela blev nog mycket värre än vad det egentligen var.

Igårkväll satt jag inne i datarummet, som ligger precis bredvid sovrummet. Wille låg och sov i min säng. På pallen bredvid Willes spjälsäng låg en speldosa. En sån man måste dra rätt så hårt i ett snöre för att den ska börja spela. Jag satt och skrev på ett inlägg då jag hör "ritsch", (ljudet av att snöret dras ut ur dosan) och sen börjar dosan spela. Jag blev som förstelnad. Sedan fick jag panik. Wille började inte gråta av det hela så jag konstaterade att han mådde bra och att det inte var någon fara, men jag var ändå rädd för att gå in i sovrummet och sprang ner till mina föräldrar. Snacka om att man kände sig löjlig när man är 24 år och mamma, men är rädd för spöken i sitt gamla flickrum. Fy.

Mamma fick i alla fall följa med mig upp till rummet. Wille låg kvar i sängen och sov helt obrydd, men där ligger också speldosan. Inte på pallen bredvid spjälsängen. Utan i fotändan av sängen. Det slutade med att mamma fick sova bredvid mig i sängen och vi hade Wille mellan oss. För er kanske det inte låter alls läskigt. Men jag tycker redan innan att det är läskigt med gamla speldosor, och jag var redan innan lite rädd över det som hänt för bara några dagar sedan hemma i lägenheten.

Den logiska förklaringen. Jag använde speldosan när jag nattade Wille i hans spjälsäng och av någon konstig anledning lagt den nere i fotändan av min säng, istället för på pallen bredvid Willes spjälsäng. Speldosan hade självklart hakat upp sig, den är ju 20 år gammal och plötsligt släppte "proppen" och snöret drogs snabbt in, så som med slangen på en dammsugare. Det fanns sedan kvar så mycket av snöret som hade suttit fast så melodin kunde spela i ca. 30 sekunder.


Så jag är inte knäpp i huvudet. Jag förstår att det finns logiska förklaringar. Jag tycker bara att den logiska förklaringen nästan låter mer ologisk än att det skulle finnas ett spöke som ville leka med Wille.

Den gamla speldosan.


 

3 kommentarer:

  1. Nej men fy, vad läskigt. Jag skulle också bli rädd...
    Kram

    SvaraRadera
  2. Jag hatar när speldosor och leksaker som kan spela musik beter sig sådär!
    Här hemma har vi en låda i vardagsrummet med sonens leksaker. Om den lådan står när där man går så kan en av hans leksaker få för sig att börja pingla lite av sin melodi och ibland på nätterna är det en aning spooky. För att inte tala om innan vi insåg att den gör så varje gång man går för nära lådan då den sätter igång av vibrationerna antagligen.

    SvaraRadera
  3. Mickan: Skönt att jag inte är ensam då :)

    Martina: Ja fy det är så hemskt. Men man vet ju varför. Leksaker är leksaker det är teknik och dom kan börja göra ljud när som helst. Men det är ju lika läskigt för det!!

    SvaraRadera

*Tack för att du kommenterar!
*Mejla mig - Erikawilhelmsson@hotmail.com
*Lägg till mig på Bloglovin så du inte missar något
*Glöm inte E-post om du deltar i en tävling!
*Har du en fråga? Ställ den i Bloggsvar